Kravet på ursprungsmärkning av el har sin upprinnelse i elmarknadsdirektivet
2003/54/EG. Där sägs det att elleverantörerna på eller i samband med fakturorna och i reklam som riktar sig till slutförbrukare anger
a) Varje enskild energikällas andel av den genomsnittliga bränslesammansättning som företaget använt under det gångna året.
b) Åtminstone hänvisning till befintliga referenskällor, t.ex. webbsidor, där information finns tillgänglig för allmänheten om den inverkan på miljön som elframställningen från den sammanlagda bränslesammansättning som leverantören använt under det föregående året har åtminstone i form av utsläpp av CO2 och radioaktivt utsläpp.
Vidare sägs det att medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att se till att den information som leverantörer tillhandahåller sina kunder i enlighet med denna artikel är tillförlitlig.
Dessa krav har kopierats in i svenska ellagen kap 18, § 12-13. Någon vidare reglering finns för tillfället inte. Under några år har Svensk energi publicerat en icke-bindande rekommendation. Avsikten med denna studie är att ge mer kött på benen hur kraven på ursprungsmärkning kan förverkligas i praktiken genom närmare regler.
Under tidigare år har forskningsprojektet E-Track (Timpe & al. 2007a) utarbetat rekommendationer för en metodik om hur ursprungsmärkningen kan arrangeras för att uppfylla grundläggande krav på tillförlitlighet, noggrannhet och stabilitet mm. Metoden baserar sig på spårning av energiattribut. Spårningen är antingen explicit eller implicit. Explicit spårning baseras på generationsattribut som följs från källan till användning hos en slutförbrukare. Spårningsinstrumenten är certifikat som utfärdas efter generation och annulleras till förmån för eller av en förbrukare.
Ett exempel på denna typ av spårning är ursprungsgarantier enligt EU-direktiv som de implementerats i relevanta handelsscheman inom EECS-systemet. En ytterligare möjlighet till explicit spårning är s.k. yttre spårningssystem (RTS, ERTS). Dessa är centrala spårningssystem, oberoende av andra spårningssystem, där ursprungsinformationen tilldelas slutförbrukare eller
elhandlare. Det får inte förekomma överlappning med attribut spårade på annat sätt. En uppsättning kriterier som måste uppfyllas för att ett RTS ska kunna godkännas has identifierats. Ingen svensk kandidat för godkännande som yttre spårningssystem har uppdagats.
Ursprungsmärkning kräver att 100 % av elförbrukningen täcks. Då det inte kan förväntas att all energi är explicit spårad måste det också finnas något sätt att spåra de återstående attributen. Denna implicita spårning tar sin utgångspunkt i nationell elstatistik. Resultatet blir en s.k. residualmix. Alla explicit spårade attribut avlägsnas från statistiken för att inte ge upphov till
dubbelräkning av attribut.
Dagens elmarknad är i hög grad internationell, både vad gäller fysisk energi och explicita spårningsinstrument. Därför är det inte möjligt att beräkna residualmixen på en rent nationell grund. Residualmixen måste kompenseras med någon typ av internationell mix för att ersätta eventuell brist på attribut ELFORSK nationellt. Några enkla metoder att beräkna denna ”poolmix” finns inte, utan det är rätt komplicerat och kräver internationellt samarbete med behöriga organ i olika länder.
En elleverantör måste använda sig av de explicita spårningsinstrument han besitter. Den andel av försäljningen för vilken inga spårningsinstrument finns måste ursprungsmärkas enligt residualmixen i domänen. Elleverantören får deklarera särskilda (t.ex. förnybara) produkter endast till den del han har tillgång till explicita spårningsinstrument som annullerats. Den återstående delen av levererad volym (”allmän el”) är leverantörens mix reducerad med volymen av de instrument som sålts som särskilda produkter. Komponenterna i residualmixen får inte skiljas åt t.ex. så att den förnybara komponenten säljs som en grön produkt.
Internationell samverkan behövs alltså och fältet och är fortfarande statt i utveckling. Internationella projekt pågår med avsikten att vidareutveckla metoderna och formulera mer stringenta regler för ursprungsmärkning.
Rekommendationen från denna studie är att behörigt organ går med i åtminstone EPED-projektet (European Platform for Electricity Disclosure) för att hålla sig ajour med och påverka utvecklingen.
Denna rapport försöker analysera centrala begrepp något mer ingående och utvisa punkter där medvetna beslut behöver fattas om hur man ska gå vidare.
De mesta centrala punkterna är:
• aktivera behörigt organ för att utfärda bestämmelser oc